Tunnelseende på Manly Beach.
Den största och främsta anledningen till surfing... tubvision i ständigt förändrande färger. Så vackert att det gör ont.
Dagarna, veckorna och månaderna rushar på och innan man hunnit registrera hälften så är det dags att betala en ny hyra, räkningar och lämna in nya folios till skolan med alltför mycket onödigt research arbete (på torra saker) som tagit sena nätter. Nu är det bara några veckor kvar av att dra dubbla lass dock, sedan väntar Amnesia på heltidskneg.
Fördelen med att ha 3 dagar i veckan då jag går i skolan är såklart att jag hinner med surf i veckorna eftersom vi börjar lite senare. Det blir lixom inte av att jag grejar mig upp innan 07 när man somnade kl 03. Dessutom är det sjukt kallt utanför täcket och ute i luften vid den tiden (vattnet är rätt soft på 18).
Jag tror att det här är en surf fetish: men att få stirra rakt in i tuben när man paddlar ut, eller se nån annan sätta upp för lite tid i gröna rummet, eller kanske bäst av allt att få tunnelvisionen framför sina egna ögon. Det måste vara bland det mäktigaste som händer en i ens vardag här nere.
Jag ger mig alltid in i tuben... Till varje pris vill jag få min kropp vatten-vaccuum-förpackad. Trots knäckta brädor, dingade rails och jack i huvudet tänker jag fortsätta så.
Tubstatusen går inte att återge med de bilder jag skildrar här för fem öre, men det är ett försök. Jag tar med mig kameran ut vid enstaka tillfällen (oftast om det inte är så superbra, då man måste koncentrera sig på o surfa), men det blir en del olika tubperspektiv vid varje tillfälle.
Denna månads batch av bilder är som vanligt ett försök till att skildra min omgivning och de människor som man omges av, men det är även en liten fokusering på den otroligt majestätiska platsen där man står omgiven av vatten i rörelse och får en helt annan tidsuppfattning. Viva le tube...
